Igår var det alltså min dag. Jag fyllde ett år äldre och nu lika gammal som nästan alla andra mina kompisar. Kändes bra att fylla 19 även fast 19 är så ojämnt som det kan bli (primtal och sådär...). 

Dagen var riktigt bra. Det kändes lite vemodigt att inte fira så som jag alltid har firat innan. Hemma med familjen - men jag fick i alla fall fira med delar av familjen här nere i Lund. Jag bor fortfarande hos mina släktingar så de firade mig lite på morgonen + att jag firade mig själv genom att gå till bageriet och köpa mig en kardemummasnäcka att ha till frukost. Det var bara en föreläsning i skolan och sen var det kårlsag mot de andra sektionerna. Vad kårslaget gick ut på är i skrivandets stund fortfarande oklart, men att se alla nollor på LTH tillsammans i solsken och musikdunkade ur högtalarna räckte för att förgylla. Och sen hände det bästa på hela dagen. Jag fick äntligen träffa mamma!! Hon tog tåget ner över dagen för att hjälpa mig att flytta in i mitt rum i lägenheten och samtidigt fira min födelsedag. Det är konstigt vad man kan inse att man saknar några så mycket när man faktiskt får träffa en av dem som man saknar.

Rummet blev bra, men det är fortfarande lite att fixa med. Transportera kläder, fixa med en riktig säng så att min rygg inte förstörs på kuppen och sen är det bara att packa upp. Det känns i alla fall väldigt bra och jag tro att jag kommer att trivas.

På kvällen åt vi på restaurang och firade ordentligt. Man fyller som sagt bara 19 år en gång i livet och det är värt att fira. 3-rätters på en italiensk restaurang. Det blev egentligen som 6-rätters kan man säga. Jag och mamma tycker om ganska liknande saker i matväg och då är det perfekt att beställa två olika förrätter/varmrätter/efterrätter och sedan smaka av varandra. Maten var jättegod och det var som sagt himla kul att få träffa mamma igen. Telefonen har också gått varm under dagen. Jag har hunnit med att prata med allihopa hemma och det är alltid mysigt. 

 

Kram från en glad 19-åring