Prokastinering
Och så sitter jag här igen och försöker prokastinera tentaplugget lite till. Rummet är nystädat, lagade fin lunch och snart är det nog dags att öppna böckerna igen. Visst är det konstigt hur hjärnan fungerar? Sånt man egentligen borde göra undviker man helst till varje pris och det man har undvikit att fixa i flera veckor kan man absolut tänka sig att göra så fort berget med plugg uppenbarar sig. Men det kanske är så det ska vara?
Den första av två tentor är om 1,5 vecka och tills dess låser jag in mig i mitt rum med mina cellbiologiböcker och pausar livet för en liten stund. Prioriterar bort de eventuellt lite solbrända benen (fast vädret i Lund just nu är dåligt, så tur för mig) för att hinna med plugget, träning och se till att hinna äta också. Enzymer hit, fosfater dit, proteiner som gör olika saker beroende på var i cellen de finns och massa annat ska förhoppningsvis få plats i hjärnan.
Maj i allmänhet har varit kämpig med mycket plugg, struligt blodsocker vid ett flertal tillfällen och lite hemlängtan. Som tur var botades hemlängtan både förra veckan när hela familjen var i Söderåsens Nationalpark och vandrade och även denna veckan när jag var hemma tisdag-torsdag och myste. Men nu ser man ljuset i tunneln. Terminen är snart slut och ett "sommarlov" är välbehövligt kan jag säga. Sommarlovet kommer spenderas hemma i Växjö med en blandning av jobb, socialitet och vilandes.
Att snart första terminen på läkarprogrammet är över känns verkligen jättekonstigt. Allting har gått så himla fort och nästa termin är det vi som nollar de nya T1:orna och får kalla oss T2:or. Det som känns ännu konstigare är att det är ganska precis 9 månader sen jag faktiskt flyttade hemifrån. Galet!
Nej, nu måste jag verkligen ta en titt i böckerna. Intracellulär sortering står på schemat innan jag drar mig bort mot Maria för taco-kväll och Eurovision kombinerat med lite plugg (det är tur att LTH med har tentavecka snart så att vi kan vara plugg-deppiga tillsammans).
Kram Sofia