Det är så mycket som har hänt sen senast (långt ifrån allt kommer att nämnas i detta blogginlägg), så jag har helt enkelt inte haft tid att ens ta upp dator. De Ögonen faller ihop på kvällarna och klockan ringer precis lagom tidigt på morgonen för att jag ska hinna till skolan.  Jag cyklar till skolan, är i skolan, cyklar hem från skolan, lagar mat, diskar och pluggar. Och så har det äntligen lagts till lite träning i den raden nu efter tre veckor med varierande sjukdomstillstånd. Igår friskförklarade jag mig själv, så idag var det dags. Det var verkligen jättekul att få träna igen, men nu ligger jag i sängen och kan i princip inte röra mig. Fast det var värt det!

Läkarkompis Carro och jag på filmkväll!

 

Min faddergrupp "Antikens hjältar"  glada och fina innan Partus! 

 

Efter nollningen behövde vi alla tid att kurera oss och jag bestämde mig för att försöka vila mig i form igen. Det blev mycket alpint på kvällarna från VM i USA, en himla massa plugg och sömn i mängder. Om jag ska vara ärlig tror jag inte att jag har sovit så mycket på flera månader, men det var välbehövligt och det gav tillslut resultat.

Jag har även hunnit med ett besök hemma under min bloggtorka. Då passade jag på att träffa familjen, fira alla hjärtans dag med Olivia och även vara en sväng i Hanaslöv för att hålla i några privatlektioner. Den obligatoriska äggmackan var med som lunch och det blev en riktigt mysig förmiddag i en helt okej backe.

I detta inlägg tänkte jag även försöka få med helgens bravader. I fredags firade jag tillsammans med min Lunda-familj (kompisarna från LTH) att Carro hade fyllt 21. Massor med grattis Carro!! Att träffa gänget är alltid lika mysigt och fredagskvällen var inget undantag. I lördags var jag en sväng i Malmö för att möta upp mina PAD-kompisar för en fika och prata av mig. Att det var 1,5 år sedan sen vi sågs sist märktes inte alls och nu har jag även fått lite av Malmö på riktigt. Söndagen bestod av pluggdag med Maria, städning i korridoren, storhandling och en ”vi-orkar-inte-plugga-mer-och-är-i-behov-av-sällskap”-kväll hos Tim fick avsluta helgen.

För att försöka sammanfatta har jag det fortfarande väldigt bra nere i Lund. Inget att klaga på, förutom kanske uppförsbacken till skolan, och jag känner verkligen att jag har hamnat på rätt program. Det är inom vården jag hör hemma och nu när jag har fått testa på att läsa medicin vill jag inte sluta. Jag kan inte säga att jag hoppar av glädje när jag ska sätta mig och plugga, men det har absolut inte blivit tråkigt än.  

Idag är det måndag igen och jag ligger i sängen med datorn i knäet.  Imorgon är det precis tre veckor till tentan och nerverna börjar göra sig påminda igen. Lite fjärilar i magen och en något mer stressad tillvaro. Men tre veckor är ändå tre veckor och det finns egentligen ingen anledning att börja oroa sig än. Så nu ska jag titta på ett avsnitt av ”Norges damer mot Falun” och börja ladda till 10 km fristil från Falun imorgon. 

Kram Sofia